Marsvin är på många sätt
lika kaniner. I alla fall när det gäller skötsel.
Ett marsvin trivs bra i en kaninbur. Fast ett marsvin kan se ut
som ett idealiskt sällskapsdjur för ett barn, så
tycker jag att barnet behöver vara lite äldre. Bara för
att marsvin inte är tillräckligt starka för att försvara
sig, så förtjänar de att bli behandlade försiktigt,
precis som alla andra djur.
Om du tror att du vill ha ett marsvin, läs
de böcker som finns. Lär dig så mycket du kan om
marsvinsskötsel. Ju mer du vet, desto mer kul kommer du att
ha med ditt keldjur.
Det finns massor av marsvinsraser. De är
bra sällskapsdjur allihop.
Marsvin kommer från Sydamerika. I Peru
äter folk dem fortfarande. Det är ju deras sak, men jag
hoppas att turisterna avstår från den maträtten.
För övrigt har jag hört att de små stackarna
smakar illa.
De allra flesta sällskapsdjur har svansar
men det har inte marsvinen. De har jättesöta små
svanslösa bakdelar. Dessutom har de väldigt söta
små underläppar också.
Om de tror att du har något gott till dem,
så ger de ifrån sig ett lustigt litet visslande ljud.
Det betyder: ge mig något! Eller något liknande.
Det marsvin vi har nu, mammas marsvin, är ett väldigt
lustigt litet djur. Hon är inte alls gullig och kelig. För
hennes del kan vi titta på henne, om vi bara inte pratar om
henne, men röra ska vi helst inte göra. Inget tjafs, inget
larv. Hon lever för mat.
|