Italienska är nog världens vackraste
språk - åtminstone vissa dialekter. Många människor
är överens om det, så det är inte bara min
personliga uppfattning. Det är ungefär lika lätt
(eller svårt, hur man nu vill se på saken) som spanska.
Språken är ju också nära släkt. Precis
som spanskan, härstammar italienskan från latinet, som
talades i Romarriket under antiken. Italien var ju just romarnas
kärnland.
Eftersom jag är intresserad av historia och
närliggande ämnen, så är det speciellt roligt
att kunna just italienska. I Italien skrivs en massa böcker
om historia, arkeologi, konsthistoria med mera.
Italienska talas mest i Italien och så i
en del av Schweiz. Fast jag råkar veta att på ön
Malta, talas italienska av nästan alla människor, förutom
deras eget språk maltesiska och deras "adopterade"
språk, engelska. Naturligtvis finns det ju människor
som utvandrat och som fortfarande talar sitt gamla språk,
och de kan finnas överallt i världen - mest i USA, Kanada
och Australien, tror jag. Sammanlagt talas italienska av ungefär
60 miljoner människor, de flesta i Europa.
Och även om det inte har med språket
att göra älskar jag italiensk mat. De olika pasta- och
pizzasorterna har ju så enormt aptitretande namn. Ord som
fettucine, lasagna, cannelloni och tagliatelli smakar väl nästan
lika gott som pastan som heter så?
Latin har jag också
läst, men det var väldigt svårt. Ett på
en gång osofistikerat och svårt språk. Grammatiken
är jobbig, men jag har hört att gammalgrekiskan ska
vara svårare och ryskan ännu värre. Latin är
väldigt bra att kunna när man vill studera flera moderna
språk. (Naturligtvis inte om du vill plugga kinesiska eller
japanska, och inte heller arabiska, men flera europeiska språk).
Latinet har fått moderna efterföljare,
ett så kallade skapade språk. Interlingua är
ett av dem. Det är en förenklad men mer uttrycksfull version
av latinet. Mest bygger det på spanska och italienska (med
vissa inslag av franska och engelska, och några andra språk).
Vad som är allra bäst med det här språket är
att man egentligen inte behöver lära sig det för
att förstå det. Om man har läst till exempel spanska
eller italienska, så förstår man i stort sett allting
utan att anstränga sig. Det blir förstås svårare
att lära sig skriva och tala det själv - men så
är det ju med alla andra språk också.
Eftersom interlingua har utformats så att
inga svåra böjningsformer ska finnas, borde det vara
lättare att lära sig än många andra språk.
Jag har inte själv studerat interlingua, men jag kan försäkra
att det är väldigt lätt att förstå skrivna
texter på det.
Ibland hör man förslag om att latin
skulle bli EU:s officiella språk. Den som föreslår
det, kan nog inte ha försökt läsa latin - eller så
är det någon latinprofessor som glömt hur svårt
språket faktiskt är. Men nu när interlingua finns
så skulle man ju kunna använda det istället. Eftersom
språket är väldigt lätt att förstå,
så skulle många människor kunna ta del av alla
dokument och artiklar skrivna på interlingua utan några
ytterligare språkstudier. Bara de som arbetar med att författa
(eller kanske översätta) texterna måste lära
sig interlingua. För övrigt verkar det inte alls svårt.
Jag misstänker att anledningen till att förslag
som det där med latin som officiellt språk i EU kommer
sig av att man inte vill använda ett modernt språk som
fortfarande talas i något land. Det skulle ju ge landet i
fråga ett kanske orättvist övertag gentemot andra.
Men latin talas inte längre någonstans på allvar
- utom i Vatikanen. Och ännu bättre- interlingua talas
på ett sätt ingenstans och överallt beroende på
var de som valt att studera språket nu bor. Rättvisare
än så kan man väl inte tänka sig.
|