|

Varför tycker vi människor så
mycket om trädgårdar? Det finns nog många anledningar.
En del kanske vill visa vad mycket duktigare de är på
att jobba, till och med när de är lediga. Eller att de
har en mer praktfull trädgård än grannen. Tävlingsinstinkt
kanske.
Men det finns andra förklaringar. Vi känner oss nog trygga
när vi har lite natur omkring oss. Skogen är en del av
naturen, men den kanske känns lite för stor och vild för
några av oss. Då passar ett grönt rum bättre.
Det är en förlängning av vårt eget trygga hem,
bara vi har någon form av barriär som skyddar oss. Murar,
staket, plank, häckar - den trygga barriären kan bestå
av mycket.
Det som gör att jag tycker så mycket
om trädgården är nog att det är en förlängning
av hemmet. För mig är avskildhet viktigt. Jag vill inte
sitta vid min utemöbel en halvmeter från gatan för
att se på alla som går förbi. De som går
förbi ser och hör mig också, och då känns
det alldeles för offentligt för mig. Därför
föredrar jag en trädgård som både ligger en
bit ifrån andras hus och trädgårdar och som gärna
är väldigt insynsskyddad.
Det är också något alldeles
särskilt med träd. Kanske är det för att våra
förfäder en gång var små rädda däggdjur
som överlevde just för att de kunde gömma sig i trädkronorna.
Buskar är också trevliga, och naturligtvis alla andra
typer av växter. Våra lite senare förfäder
i det gamla bondesamhället hade ofta ett vårdträd.
Det låter ju väldigt mysigt, men jag har förstått
att det egentligen var så att vårdträdet skulle
ta stöten om det blev ett blixtnedslag. Inte så mysigt
trots allt. Stackars träd.
Det kan faktiskt vara farligt att ha träd
i närheten av huset. Antingen om blixten slår ner, och
följer med rotsystemet in i huset. Trädet kan också
blåsa omkull under en storm. För min del får träden
växa en bra bit ifrån huset. Närmare huset har vi
buskar och klängväxter som kaprifol. Allt sånt kan
hjälpa till att insynsskydda huset och uteplatsen.
Jag är nog lite petig med vad jag tycker
om att ha i trädgården. Helst ska det vara rätt
så gammaldags växter, och inget för exotiskt eller
främmande. Fast man kan bli förvånad när man
tittar närmare på en så kallad gammaldags svensk
växt. De kan vara mer exotiska än man tror. Jag är
inte fanatisk. Det viktiga för mig är om jag känner
att växten passar in i min torpträdgård. Jag tycker
om vår villaträdgård också, men däremot
ligger den alldeles för inklämd mellan grannars tomter
och hus för att kännas riktigt trevlig att sitta i.
Jag tycker det är viktigt att en del av trädgården
får vara "vild". Ryck inte upp allt "ogräs"
- i många fall är det bara ett annat namn för inhemska
växter, eller i alla fall växter som börjat sprida
sig på egen hand. Utan brännässlor inga fjärilar.
Det finns naturligtvis andra växter som fjärilar tycker
om, men ett "vilt" hörn är en bra början.
Här kommer i alla fall en lista på
de träd, buskar och andra växter som jag tycker bäst
om. De flesta har jag redan, men några hoppas jag kunna skaffa
snart. Vi kan ha haft dem när jag var liten, eller så
har jag helt enkelt hittat dem i en trädgårdsbok. Det
är förresten ganska kul att bläddra i en sån
eller en frökatalog och drömma sig bort till sommaren,
som alltid är så perfekt när man tänker på
den, men kanske inte alltid blir det när den kommer.
Björk

Tysk lönn

Skogslind
Rönn

Äppleträd

Kaprifol
Syrén

Ölandstok
Doftshersmin
Vårprakttry
Jordgubbar
Hallon
Krusbär
Vinbär
Hassel
Nypon
Vresros
Äppelros
Stenros
Pimpinellros
Förgätmigej
Midsommarblomster
Ringblomma
Kamomilla
Tusensköna
Tagetes
Luktviol
Tulpaner
Kungsängslilja
Krasse
|